Martins blogg från Ajman och Dubai
Martins beskrivning om arbetet med att starta ett nytt diabetessjukhus i Ajman. Ett emirat i förenade arabemiraten. Lite om hur det är att vistas och jobba i Ajman, Sharjah och Dubai. Hur är det är för en svensk att bo i Dubai under våren och sommaren.
lördag 26 juni 2010
Kocktävling istället för flamingoutflykt
Nu efter den officiella invigningen var jag hemma i Sverige ett par dagar och sedan har jag tagit några dagar ledigt här nere i Dubai. I dag planerade vi att åka och titta på naturreservatet Ras al Khuwr som ligger ganska nära där jag bor. Jag har sett flamingos flera gånger när jag åkt förbi tidigare. Det har observerats nästan 300 olika fågelarter där men den stora attraktionen är förstås den stora flamingokolonin (läs och titta på video på www.wildlife.ae).
Problemet här är ju som alltid att det är svårt att hitta den rätta avtagsvägen vilket naturligtvis misslyckades idag också. Därför åkte vi runt hela Dubai och hamnade istället på köpcentret Burjuman i Bur Dubai. där hade de en kocktävling "Junior Chef of the year" där 600 kockar tävlade i 22 olika kategorier. Idag ställdes bl a "Five course gourmet dinner menu" och "chocolat carving" ut. Helt fantastiskt.
Efteråt gick vi förbi ett självspelande piano. En Iphone kopplat till ett vanligt piano som spelade upp låtarna från mp3 filerna. Det fungerade också som ett helt vanligt piano. Ganska fräckt men dyrt förstås.
Det går fortfarande att sitta korta stunder på balkongen. Här sitter jag och förlorar i schack mot yngste sonen.
torsdag 17 juni 2010
Shejken på gym
Shejken och hans följe blev visade runt på centret. Först visade vi systemet med smartcard. Detta kort följer med patienten så datasystemet vet var personen befinner sig och vilken information som skall in i patientens journal. Vi hade skapat en fiktiv patient, Mohammed Ali och låtsades att denne gick runt på de olika stationerna. Gymmet gjorde stor succe. Sjukgymnasten gör ett specialdesignat program för patienterna. Sedan kan de sätta in smartcardet i de olika maskinerna på gymmet och då mäts vad patienten presterar. Han kan träna mindre än vad träningsprogrammet säger men aldrig mer-
Efteråt fikade jag lite med vår svenska ambassadör Bruno.
Grand opening
Idag har vi äntligen haft vår formella invigning av sjukhuset. In i det sista var det mycket jobb med att förbereda programmet som sedan ändå ändrades lite av ministern i sista stund. Vi skulle också få programmet tryckt och inbjudningarna färdiga (dessa skickades först dagen före invigningen vilket för en svensk är ganska sent men här alldeles normalt). Den viktigaste inbjudna var shejken av Ajman Humaid bin Rashid Al Nuaimi men även sjukvårdsministern dr Hanif Hasan och Sveriges ambassadör Bruno Beijer kom.
På morgonen fick jag först inte komma fram med bilen eftersom Shejkens livgarde var där och förberedde security men till slut lyckades jag övertala dem att släppa fram mig.
När alla slagit sig ner i vårt auditorium spelades nationalsången. Sedan var det koranläsning följt av tal av shejken av Ajman, sjukvårdsministern och hans närmaste man dr Fikri, vår general manager Enas Louzy och Global health partners representant från Sverige Johan Wachtmeister. Allt var på arabiska utom Johans tal.
Sedan gick shejken och de viktigaste VIP-personerna runt på centret guidade av oss.
Det hela gick mycket bra och efteråt var alla mycket glada och lättade. I morgon kommer vi nog i teve och i
tidningarna här.
På morgonen fick jag först inte komma fram med bilen eftersom Shejkens livgarde var där och förberedde security men till slut lyckades jag övertala dem att släppa fram mig.
När alla slagit sig ner i vårt auditorium spelades nationalsången. Sedan var det koranläsning följt av tal av shejken av Ajman, sjukvårdsministern och hans närmaste man dr Fikri, vår general manager Enas Louzy och Global health partners representant från Sverige Johan Wachtmeister. Allt var på arabiska utom Johans tal.
Sedan gick shejken och de viktigaste VIP-personerna runt på centret guidade av oss.
Det hela gick mycket bra och efteråt var alla mycket glada och lättade. I morgon kommer vi nog i teve och i
tidningarna här.
fredag 11 juni 2010
Tidningar i UAE. Den arabiska kamelens gener kartlagda
Jag har tidning varje morgon. Den nuvarande heter Khaleej Times. Jag tycker det är en bra tidning. Enstaka nyheter från Europa, mycket från Indien förstås med massor av nyheter från Bollywood och så mest nyheter från gulfstaterna. Mycket är som en svensk tidning men det finns vissa olikheter. När någon fått sparken från jobbet publicerar den gamla arbetsgivaren ofta ett foto på sin före detta arbetskamrat och varnar andra för att anställa denna/denne. Lite taskigt kan man tycka. Arrangerade äktenskap är vanligt och det finns en hel del annonser från indier som söker make/maka till sina släktingar. Ofta kräver de hög utbildning, att de skall vara snygga osv.
Utbildning värderas högt här. Nu inför skolavslutningarna har det varit massor av foton på toppstudenter som blivit gratulerade av sina skolor för sina betyg. Här får de t ex 91.6 i betyg, dvs tusengradig skala. Lite annorlunda än hemma alltså.
Det är ofta en hel del medicinska nyheter att läsa om och idag var det två saker som jag särskilt fastnade för.
Forskare här har tillsammans med kineser nu sekvensbestämt den arabiska kamelens (Camelus dromedarius) hela genom (DNA).
Det visar sig att människan delar 57% av generna med kamelen. Man hoppas förstås att kartläggningen skall kunna ge bättre förståelse för kamelens unika sätt att motstå hetta och klara sig på begränsad mängd mat under lång tid.
Den andra intressanta nyheten var kampanjen för "premarital screening"
Tidigare har det tydligen varit väldigt vanligt här bland beduinerna att man gift sig med kusiner. Om någon velat gifta sig med någon annan har det t o m varit så att familjen har varit tvungna att först fråga kusinerna eftersom de så att säga hade första tjing på tjejen i fråga. Det är ingen religiös fråga. I koranen står det tydligen att man inte bör gifta sig inom familjen men det har man inte fäst sig så mycket vid här. Följden har blivit att recessiva sjukdomar nu är väldigt vanliga. Särskilt thalassemier, sickle cell anemi osv.
Nu måste alla ta blodprov innan de gifter sig och så screenar man för vanliga ärftliga sjukdomar.
Är risken stor för att paret får barn med ärftliga sjukdomar eller missbildningar avråds de från att gifta sig.
Förutom morgontidningen brukar jag köpa Time Out Dubai. Det är mer en veckotidning med tips vad man kan göra här. Vilka hamburgerbarer som är bäst, vilka personliga tränare de rekommenderar osv. Nu är det reklam på varje sida om barer som sänder fotbolls-VM. ikväll smäller det. Kl 6.p.m UAE tid spelar Sydafrika mot Mexiko. Då sitter jag någonstans på någon pub och tittar. Var så säkra.
Må så gott hemma i Sverige hälsar Martin
Utbildning värderas högt här. Nu inför skolavslutningarna har det varit massor av foton på toppstudenter som blivit gratulerade av sina skolor för sina betyg. Här får de t ex 91.6 i betyg, dvs tusengradig skala. Lite annorlunda än hemma alltså.
Det är ofta en hel del medicinska nyheter att läsa om och idag var det två saker som jag särskilt fastnade för.
Forskare här har tillsammans med kineser nu sekvensbestämt den arabiska kamelens (Camelus dromedarius) hela genom (DNA).
Det visar sig att människan delar 57% av generna med kamelen. Man hoppas förstås att kartläggningen skall kunna ge bättre förståelse för kamelens unika sätt att motstå hetta och klara sig på begränsad mängd mat under lång tid.
Den andra intressanta nyheten var kampanjen för "premarital screening"
Tidigare har det tydligen varit väldigt vanligt här bland beduinerna att man gift sig med kusiner. Om någon velat gifta sig med någon annan har det t o m varit så att familjen har varit tvungna att först fråga kusinerna eftersom de så att säga hade första tjing på tjejen i fråga. Det är ingen religiös fråga. I koranen står det tydligen att man inte bör gifta sig inom familjen men det har man inte fäst sig så mycket vid här. Följden har blivit att recessiva sjukdomar nu är väldigt vanliga. Särskilt thalassemier, sickle cell anemi osv.
Nu måste alla ta blodprov innan de gifter sig och så screenar man för vanliga ärftliga sjukdomar.
Är risken stor för att paret får barn med ärftliga sjukdomar eller missbildningar avråds de från att gifta sig.
Förutom morgontidningen brukar jag köpa Time Out Dubai. Det är mer en veckotidning med tips vad man kan göra här. Vilka hamburgerbarer som är bäst, vilka personliga tränare de rekommenderar osv. Nu är det reklam på varje sida om barer som sänder fotbolls-VM. ikväll smäller det. Kl 6.p.m UAE tid spelar Sydafrika mot Mexiko. Då sitter jag någonstans på någon pub och tittar. Var så säkra.
Må så gott hemma i Sverige hälsar Martin
tisdag 8 juni 2010
Visumtrassel i Hatta
Jag har bara ett turistvisum som gäller 30 dager. Sedan måste det förnyas annars får man böta. Tillvägagångssättet är då ofta att man tar en tur utomlands, ofta till Oman. Närmast från Dubai ligger Hatta i Hajjar bergen. Från Dubai är det ca 10 mil genom öknen. Vi hade tänkt åka i förra veckan men då var det cyklon i Oman så det var ingen bra ide. Istället åkte vi igår. Jag hade sällskap av Ghassan vilket kändes tryggt.
Det var faktiskt mycket mer grönskande än jag hade väntat mig. Bara på enstaka ställen är det sandöken, annars är det mer savannliknande landskap med ganska mycket akacieliknande träd och buskar. Man ser ganska mycket kameler, enstaka väldigt nära vägen så man får se upp så man inte kör på dem. När vi kom fram till Hatta gällde det att leta upp gränsstationen för att få passet "exitstämplat". Det var inte helt lätt att hitta rätt och man hade utan vidare kunnat åka rakt in i Oman utan att visa passet. Efter denna stämpling åker man drygt en mil i någonslags ingenmansland tills man kommer fram till Oman. Då får man ansöka om visum i Oman, vilket kostar 60 Dirham (ca 120 kr). Sedan åker man tillbaka till UAE igen och får en inresestämpel och nytt 30 dagars visum.
Det var i alla fall lite kul att åka genom Hajjarbergen som jag tyckte var väldigt fula, väldigt eroderade och som mer liknade stora grushögar än berg. Fatima, som är från Oman frågade om vi inte tyckte det var vackra berg och det var inte helt lätt att vara ärlig..
På hemvägen genom Dubai såg vi flera tusentals flamingos. På kvällen såg jag sedan ganska oväntat en ishockeymatch på teven mellan Kuwait och förenade arabemiratet. Ganska lustigt att de har landskamper i ishockey här nere i den 45 gradiga värmen tycker jag. Nu är folk här väldigt idrottsintresserade förstås (inte att idrotta själva, bara titta). Det har varit mycket om Robin Söderlinds framgångar i franska öppna och alla laddar för fotbolls VM förstås.
Vi hörs.
Det var faktiskt mycket mer grönskande än jag hade väntat mig. Bara på enstaka ställen är det sandöken, annars är det mer savannliknande landskap med ganska mycket akacieliknande träd och buskar. Man ser ganska mycket kameler, enstaka väldigt nära vägen så man får se upp så man inte kör på dem. När vi kom fram till Hatta gällde det att leta upp gränsstationen för att få passet "exitstämplat". Det var inte helt lätt att hitta rätt och man hade utan vidare kunnat åka rakt in i Oman utan att visa passet. Efter denna stämpling åker man drygt en mil i någonslags ingenmansland tills man kommer fram till Oman. Då får man ansöka om visum i Oman, vilket kostar 60 Dirham (ca 120 kr). Sedan åker man tillbaka till UAE igen och får en inresestämpel och nytt 30 dagars visum.
Det var i alla fall lite kul att åka genom Hajjarbergen som jag tyckte var väldigt fula, väldigt eroderade och som mer liknade stora grushögar än berg. Fatima, som är från Oman frågade om vi inte tyckte det var vackra berg och det var inte helt lätt att vara ärlig..
På hemvägen genom Dubai såg vi flera tusentals flamingos. På kvällen såg jag sedan ganska oväntat en ishockeymatch på teven mellan Kuwait och förenade arabemiratet. Ganska lustigt att de har landskamper i ishockey här nere i den 45 gradiga värmen tycker jag. Nu är folk här väldigt idrottsintresserade förstås (inte att idrotta själva, bara titta). Det har varit mycket om Robin Söderlinds framgångar i franska öppna och alla laddar för fotbolls VM förstås.
Vi hörs.
50 patienter per dag
Igår på morgonen besökte jag och en kollega en av vårdcentralerna i Sharjah. Detta var en stor vårdcentral och här jobbar drygt 10 läkare. De jobbar skift antingen från 7.30 till ca 2.30 eller på eftermiddagen och kvällen. Ungefär lika många jobbar på kvällen som på morgonen. De påstod att de hade mellan 40 och 50 patienter per dag vilket gör att man kan misstänka att de ofta inte gör en så grundlig undersökning som svenska distriktsläkare. Diabetespatienterna tar de tillbaka ca 1 gång i månaden för kontroll vilket ju är betydligt oftare än hemma i Sverige. å andra sidan har de ingen tillgång till diabetessköterskor eller dietister. Apoteket på vårdcentralen har bara mediciner som godkänts av Ministry of Health vilket innebär att om vi skriver ut lite mer moderna insuliner och incretiner t ex och skickar tillbaka patienten till vårdcentralen blir det problem för dem att ta ut läkemedlet där. Å andra sidan finns privata apotek där det mesta finns tillgängligt men då får de betala själva.
Vi informerade om vårt diabetescentra och lyssnade på vad de vill ha hjälp med. Det var mycket trevligt. På torsdag skall jag iväg till en annan vårdcentral. Det finns 20 vårdcentraler bara i Sharjah, sedan har vi vårdcentraler i de andra emiraterna i närheten, Ajman, 6 st, Umm al Quain, Ras al Khaima och Fujairah, så skall jag besöka alla får jag att göra.
Kvällen dessförrinnan hade jag varit och skulle titta på lägenhet i närheten av Burj Khalifa (skyskrapan). Det är ett nybyggt område med mycket nybyggda vägar. Jag hade fått en vägbeskrivning av mäklaren men tog fel väg vid ett par tillfällen och då var det kört fullständigt. Jag fastnade i trafiken och var drygt 1 timma försenad och då hade hon förstås meddelat att hon inte ville vänta. Istället tog vi bilen och körde fram till det nybyggda Armanihotellet http://www.burjkhalifa.ae/language/en-us/armani-hotel.aspx
Hotellet ligger på de nedersta 17 våningarna. Efter en säkerhetskontroll blev vi insläppta. En dörrvakt tog bilnycklarna och parkerade bilen och vi steg in och gick till kafeterian med utsikt över de spelande fontänerna vid Dubai Mall. Sedan drack jag en Mocktail följt av kaffe med en av de mest delikata bakverk jag ätit i mitt liv. Kompisarna drack öl men jag körde ju och fick låta bli. Servicen var också en upplevelse. Kan inte beskrivas, måste upplevas.
Vi informerade om vårt diabetescentra och lyssnade på vad de vill ha hjälp med. Det var mycket trevligt. På torsdag skall jag iväg till en annan vårdcentral. Det finns 20 vårdcentraler bara i Sharjah, sedan har vi vårdcentraler i de andra emiraterna i närheten, Ajman, 6 st, Umm al Quain, Ras al Khaima och Fujairah, så skall jag besöka alla får jag att göra.
Kvällen dessförrinnan hade jag varit och skulle titta på lägenhet i närheten av Burj Khalifa (skyskrapan). Det är ett nybyggt område med mycket nybyggda vägar. Jag hade fått en vägbeskrivning av mäklaren men tog fel väg vid ett par tillfällen och då var det kört fullständigt. Jag fastnade i trafiken och var drygt 1 timma försenad och då hade hon förstås meddelat att hon inte ville vänta. Istället tog vi bilen och körde fram till det nybyggda Armanihotellet http://www.burjkhalifa.ae/language/en-us/armani-hotel.aspx
Hotellet ligger på de nedersta 17 våningarna. Efter en säkerhetskontroll blev vi insläppta. En dörrvakt tog bilnycklarna och parkerade bilen och vi steg in och gick till kafeterian med utsikt över de spelande fontänerna vid Dubai Mall. Sedan drack jag en Mocktail följt av kaffe med en av de mest delikata bakverk jag ätit i mitt liv. Kompisarna drack öl men jag körde ju och fick låta bli. Servicen var också en upplevelse. Kan inte beskrivas, måste upplevas.
måndag 31 maj 2010
På world no tobacco day
Idag var vi inbjudna till möte om tobakens skadeverkningar med anledning av World No tobacco Day. Eftersom det här liksom i många andra länder numera mest är unga lågutbildade kvinnor som röker var mötet förlagt på huvudkontorer för "Women association in Dubai"
Mötet visade sig vara helt på arabiska men enligt uppgift var det mycket bra talare. Bla pratade WHOs mellanösternrepresentant. Man visade också en del roliga tecknade filmer som var tänkta att visas på teve som antirök-reklam. Rökning är förbjudet här på offentliga platser och restauranger men det finns s.k Sisha-barer där det röks vattenpipa.
Eftersom min arabiska ju fortfarande är i stort obefintlig förstod jag ju nästan inget och nyttan med mötet blev istället den goda lunchen och att jag satt jämte ett glatt gäng från Abu Dhabi Health Authority. På avdelningen för Public Health and Research där har man screenat nästan 200 000 personer för diabetes genom att första använda sig av HbA1c och sedan för de som kommer över en viss gräns göra glukosbelastning (OGTT). Man har också tagit lipider och mätt längd, vikt och midjemått. Bara medborgarna deltog i studien eftersom de för att kunna få sitt "frikort till sjukvård" var tvungna att delta.
Preliminärt visade det sig att drygt 20% av de undersökta (>18 år) hade diabetes och 2/3 delar var överviktiga (BMI>25). Hemskt.
På en särskild hemsida kan sedan de undersökta gå in och kolla sina värden, veta vilken risk de har enligt Framingham risk score och dessutom få råd om hur de skall kunna undvika kardiovaskulära komplikationer.
Enligt AbuDhabi-folket verkar det som om folk nu i alla fall delvis börjar ta till sig budskapet om att kost och motion är viktigt. Vi får hoppas på det. Vi kommer att upprätthålla kontakten och åker nog snart till dem.
I morgon är det 1e juni och då är det halva priset på golfbanan. Får se om vi pallar värmen. Jag kan också rapportera att jag fått ny hyrbil. Jag fick en skada på den gamla. Märkligt nog inte i den livsfarliga trafiken här utan när jag var ensam i parkeringshuset där jag körde på en stolpe, pangade sönder en lykta och bucklade till bakre kofångaren. Nu har jag en Ford Explorer med bättre ös i luftkonditioneringen och det var bra och behövligt.
I dag var det 45 grader varmt här mitt på dagen. Det är bara början säger de som varit här länge. "Vänta bara tills fukten slår till på allvar" säger de.
Mötet visade sig vara helt på arabiska men enligt uppgift var det mycket bra talare. Bla pratade WHOs mellanösternrepresentant. Man visade också en del roliga tecknade filmer som var tänkta att visas på teve som antirök-reklam. Rökning är förbjudet här på offentliga platser och restauranger men det finns s.k Sisha-barer där det röks vattenpipa.
Eftersom min arabiska ju fortfarande är i stort obefintlig förstod jag ju nästan inget och nyttan med mötet blev istället den goda lunchen och att jag satt jämte ett glatt gäng från Abu Dhabi Health Authority. På avdelningen för Public Health and Research där har man screenat nästan 200 000 personer för diabetes genom att första använda sig av HbA1c och sedan för de som kommer över en viss gräns göra glukosbelastning (OGTT). Man har också tagit lipider och mätt längd, vikt och midjemått. Bara medborgarna deltog i studien eftersom de för att kunna få sitt "frikort till sjukvård" var tvungna att delta.
Preliminärt visade det sig att drygt 20% av de undersökta (>18 år) hade diabetes och 2/3 delar var överviktiga (BMI>25). Hemskt.
På en särskild hemsida kan sedan de undersökta gå in och kolla sina värden, veta vilken risk de har enligt Framingham risk score och dessutom få råd om hur de skall kunna undvika kardiovaskulära komplikationer.
Enligt AbuDhabi-folket verkar det som om folk nu i alla fall delvis börjar ta till sig budskapet om att kost och motion är viktigt. Vi får hoppas på det. Vi kommer att upprätthålla kontakten och åker nog snart till dem.
I morgon är det 1e juni och då är det halva priset på golfbanan. Får se om vi pallar värmen. Jag kan också rapportera att jag fått ny hyrbil. Jag fick en skada på den gamla. Märkligt nog inte i den livsfarliga trafiken här utan när jag var ensam i parkeringshuset där jag körde på en stolpe, pangade sönder en lykta och bucklade till bakre kofångaren. Nu har jag en Ford Explorer med bättre ös i luftkonditioneringen och det var bra och behövligt.
I dag var det 45 grader varmt här mitt på dagen. Det är bara början säger de som varit här länge. "Vänta bara tills fukten slår till på allvar" säger de.
fredag 28 maj 2010
Dataträning för sköterskor och receptionister
I samband med att de första patienterna kom hade vi intensivträning för all personal om hur datasystemet fungerade. Alla patienter får ett "smartcard" som de har med sig. Detta "smartcard" sätts i en särskild kortläsare i de olika stationerna, t ex i receptioner, hos sköterskorna när de tar EKG, i ögonbottenkameran, hos doktorn, sköterskan osv. All information överförs till datasystemet och doktorn kan läsa all information.
Här är det Mike från HICOM som undervisar. dr Tesfa tittar intresserat på när Irish lägger in data på fiktiv patient..
Här är det Mike från HICOM som undervisar. dr Tesfa tittar intresserat på när Irish lägger in data på fiktiv patient..
Gassans i vit rock inför hans örsta patient
Dr Christine Darwin, docent från UCLA, hade vår första patient. en typ 1 diabetiker med svängande blodsocker.
Gassan fick dock äran att ha den första VIP patienten (någon som stod ministern nära). Patienten var mycket nöjd med den grundliga undersökningen.
vi har en särskilt VIP parkering och ett särskilt VIP rum, något som ju känns odemokratiskt och främmande för oss men som är helt självklart här.
Äntligen har vi fått patienter
Hej alla.
Det har varit hektiskt de sista veckorna, vi har jobbat kvällar och helger men nu har jag i alla fall ledigt fredag o lördag och tänkte skriva lite för er. Det känns som vi har gått in i en ny fas nu eftersom vi haft de första patienterna denna veckan och det känns väldigt bra.
Jag har ju nu varit här nere snart 2 månader. Det har varit roligt och spännande men tidvis väldigt rörigt och kaotiskt.
Vi har haft det ganska tufft med olika saker. Alla möbler har ersatts eftersom kontraktet med företaget bröts efter det att en representant från ministeriet var här och inte var nöjd. Därför har det varit en massa om-målningar och vi har haft svårt med sittplatser mm. Vi har inte heller kunnat installera labbet då det inte funnits bänkar i labbet att sätta instrumenten på. Vi fick dock besked om att ministern krävde att vi hade den första patienten den 23 och det har vi faktiskt också kunnat ha. Efter det har vi haft 4-5 patienter varje dag. Vi kallar det "soft opening" eftersom vi inte haft den officiella öppningen ännu. Förhoppningsvis blir denna i mitten av juni. När vi är igång ordentligt skall vi ha mellan 40 och 50 diabetes och obesitaspatienter varje dag.
Läkemedlen var beställda redan i februari men kvantiteterna var i vissa fall mycket ovanliga (för vissa läkemedel mer än årsförbrukningen i hela landet) så de var mycket fundersamma och vi har därför varit tvungna att ta upprepade kontakter och reducera mängderna. Många av läkemedlen finns inte heller i landet och måste beställas från utlandet. Vi jobbar för Ministry of Health (ajman, Sharja, Umm al Quwain, Ras Al Khaimah) och dessa har egna listor för vilka läkemedel som är tillgängliga. Dubai och Abu Dhabi har andra och så finns läkemedel som är tillgängliga på den privata marknaden. Alltså finns en blandning av vad som finns tillgänglig och måste beställas särskilt för oss. Det är väldigt komplicerat och vi har inte haft någon apotekare till hjälp tidigare.
Jag fick veta i början av veckan att inga insuliner var beställda (något hade blivit fel här) och att vi inte heller skulle få något metformin (viktigaste perorala diabetesläkemedlet) och jag fick därför göra brandkårsutryckning till Dubai och prata med farmaceuten där. Panik, eftersom vi skulle börja ha patienter dagen efter. Apoteket var förresten heller inte färdigbyggt. Det blev bestämt väldigt sent att vi skulle ha apoteket i anslutning till resten av kliniken och det blev faktiskt först i förrgår ganska färdigt. Det är sannolikt dock för litet och vi har inte separata ingångar för män och kvinnor vilket är viktigt här. Möjligen måste vi omigen bygga om.
Vi hade en apotekare några dagar i början av veckan som hjälpte oss men fick samma dag som leveranserna av läkemedel skulle komma veta att hon i sista instansen hos "Ministry of Health" hade stoppats som huvudapotekare eftersom hon hade för få yrkesverksamma år som chefsfarmaceuf. Jag fick intervjua en annan chefsfarmaceut samma dag som medicinerna skulle anlända, hon började också jobba samma dag och det var väldigt bra. Nu har vi fått en del insuliner. Mycket stora mängder insulin är beställda (apotekaren är mycket bekymrad över om vi skall få stora mängder över som blir för gammalt) och vi har troligen inte kylskåp så det räcker. Tillfälligt har vi fått ta kylskåp uppifrån labbet. Detta går dock att lösa senare hoppas jag.
Labbet är nu på plats på bänkarna och metoderna skall förhoppningsvis vara validerade inom 10 dagar. Vi har kunnat köra hematologi och glukos igår. Tyvärr var interfacet koppat så att resultaten gick direkt ner till doktorn utan att först vara godkänt av labpersonalen. doktorn kunde sedan också ändra resultaten manuellt utan vidare. Inte, inte bra. Det har varit en hel del liknande allvarliga problem med datasystemet också men jag vill inte trötta ut er med detta. Datateknikerna jobbar hårt med att göra förändringar så att vi kan jobba med systemet och att lära ut till all personal.
Labpersonalen är mycket duktiga liksom för övrigt alla andra medarbetare.Även här har det tyvärr varit svårt att få fram beställningarna. Väldigt mycket dyra labreagens var beställt från början så vi har varit tvungna att minska mängderna efter protester från ministeriet. Vi kommer dock att ha tillräckligt och kommer t ex att köra GAD, c-peptid, insulin och d vitamin på alla patienter vilket ju är bra för klassifikation och forskning.
Ministeriet har tyvärr av oklar anledning stoppat externa kontrollprogram sedan 6 månader (proficiency tests). Vet inte varför och när det kommer igång igen.Tillfälligt får vi klara oss genom att jämföra med andra lab i närheten.
Provtagning. Ännu har vi inte fått provtagningsmaterial (rör, nålar, vacutainer osv), vi har därför fått låna en del material från närbelägna Shekh Khalifa Hospital. Det visade sig också när vi skulle ha första patienten att sköterskorna inte var tillåtna att ta prover utom i akutfall. Det var ju ett stort och oväntat bakslag och nu har vi tillfälligt fått använda en labtekniker till detta. Jag skall försöka anställa en "phlebotomist" nästa vecka. vi måste också ordna en person (porter) som springer med proverna upp till labbet.
Datasystemet. 'vi trodde nog alla att systemet var utprovat men självklara saker såsom medicinlista, recept osv fanns inte och vi måste därför göra en massa egna mallar och lägga in. Det finns inte heller någon självklar översyn eller summary som man kan skicka med en konsultremiss t ex. Det var också inlagt attt doktorn inte kunde skriva ut insuliner eller ändra doser. Detta var av oklar anledning bara diabetessköterskan som var tänkt att utföra detta. Något som troligen heller inte heller är lagligt här.
Som det nu är kan inte heller sköterskan eller de andra medlemmarna i teamet läsa vad doktorn skriver. Nåja, det löser sig nog med tiden. Det är ju alltid en del problem med datasystem och dr Yohannes säger att han redan börjar vänja sig och att det går mycket snabbare nu.
De olika doktorerna som jobbar här har ju också olika bakgrund och behov. Vi har varit tvungna att komma fram till någon kompromiss vad gäller inmatning av data för att tillfredställa alla. Tror det blir riktigt bra till slut i alla fall.
När jag kom ner fanns inga avtal eller överenskommelser finaliserade mellan sjukhuset och vår klinik. Vi har därför varit tvungna att formalisera en del saker. T ex hur vår fotspecialist skall kunna använda ortopedklinikens avdelning, hur vi skall kunna få akuthjälp från Sheikh Khalifa vid hjärtstillestånd (s.k blue code) och hur kontakterna med röntgenavdelningen skall ske. Dock är detta i stort sätt färdigt nu även om mr Hammad, sjukhuschefen ännu inte skrivit på.
Föreläsningar och information.
Samma dag som vi hade första patienten) hade vi föreläsningar i vårt auditorium för läkarna i regionen här. Jag inledde och pratade om diabeteshistoria, epidemiologi och prevalens och sedan informerade jag om vår klinik. Sedan hade vår fotspecialist Gary en mycket bra föreläsning följt av föreläsning av Sadiya, vår nutritionist.Vi hade ordnat så att dessa föreläsningar gav CME poäng (CME krävs annars kommer inga läkare).
Efter föreläsningarna serverade vi nyttig mat (subways). Jag tycker det gick bra. Alla föreläsningarna trycktes i färg av en sponsor. 'Vi har också gjort informations "leaflets" om kliniken som också tryckts snyggt i färg. Även dessa delades ut tillsammans med vår "referral form" som vi gjort nyligen. Initialt kan vi bara ta emot patienter med högt HbA1c, fotsår eller riktigt obesa som behöver intervention eller kirurgi, ananrs blir vi nog översvämmade av patienter (här är ju de flesta obesa och ca 25% har diabetes).
Vi vet ännu inte riktigt när den officiella invigningen blir. Ministern och sheiken måste tydligen kunna samtidigt. Förhoppningsvis den 14e juni.
Nu när patienterna har börjat komma skall vi försöka börja planera för forskningen, forskningslabbet och epidemiologiavdelningen också. Det kommer inte att bli brist på jobb hoppas jag. Nu skall jag i alla fall vila mig lite och kanske åker jag och tittar på kamelrace i morgon bitti.
En komplicerad struktur som en perfekt diabetesklinik byggs ju inte på en dag men med ett stort team som gör ständiga förbättringar varje dag gör man fantastiska framsteg på en vecka (vad säger du om det Bente?). Hur skall det då inte vara här om ett år? Jag är övertygad om att det kommer att bli mycket bra.
Må så gott alla
Hälsningar från Dubai och Ajman i förenade arabemiratet
Martin
Det har varit hektiskt de sista veckorna, vi har jobbat kvällar och helger men nu har jag i alla fall ledigt fredag o lördag och tänkte skriva lite för er. Det känns som vi har gått in i en ny fas nu eftersom vi haft de första patienterna denna veckan och det känns väldigt bra.
Jag har ju nu varit här nere snart 2 månader. Det har varit roligt och spännande men tidvis väldigt rörigt och kaotiskt.
Vi har haft det ganska tufft med olika saker. Alla möbler har ersatts eftersom kontraktet med företaget bröts efter det att en representant från ministeriet var här och inte var nöjd. Därför har det varit en massa om-målningar och vi har haft svårt med sittplatser mm. Vi har inte heller kunnat installera labbet då det inte funnits bänkar i labbet att sätta instrumenten på. Vi fick dock besked om att ministern krävde att vi hade den första patienten den 23 och det har vi faktiskt också kunnat ha. Efter det har vi haft 4-5 patienter varje dag. Vi kallar det "soft opening" eftersom vi inte haft den officiella öppningen ännu. Förhoppningsvis blir denna i mitten av juni. När vi är igång ordentligt skall vi ha mellan 40 och 50 diabetes och obesitaspatienter varje dag.
Läkemedlen var beställda redan i februari men kvantiteterna var i vissa fall mycket ovanliga (för vissa läkemedel mer än årsförbrukningen i hela landet) så de var mycket fundersamma och vi har därför varit tvungna att ta upprepade kontakter och reducera mängderna. Många av läkemedlen finns inte heller i landet och måste beställas från utlandet. Vi jobbar för Ministry of Health (ajman, Sharja, Umm al Quwain, Ras Al Khaimah) och dessa har egna listor för vilka läkemedel som är tillgängliga. Dubai och Abu Dhabi har andra och så finns läkemedel som är tillgängliga på den privata marknaden. Alltså finns en blandning av vad som finns tillgänglig och måste beställas särskilt för oss. Det är väldigt komplicerat och vi har inte haft någon apotekare till hjälp tidigare.
Jag fick veta i början av veckan att inga insuliner var beställda (något hade blivit fel här) och att vi inte heller skulle få något metformin (viktigaste perorala diabetesläkemedlet) och jag fick därför göra brandkårsutryckning till Dubai och prata med farmaceuten där. Panik, eftersom vi skulle börja ha patienter dagen efter. Apoteket var förresten heller inte färdigbyggt. Det blev bestämt väldigt sent att vi skulle ha apoteket i anslutning till resten av kliniken och det blev faktiskt först i förrgår ganska färdigt. Det är sannolikt dock för litet och vi har inte separata ingångar för män och kvinnor vilket är viktigt här. Möjligen måste vi omigen bygga om.
Vi hade en apotekare några dagar i början av veckan som hjälpte oss men fick samma dag som leveranserna av läkemedel skulle komma veta att hon i sista instansen hos "Ministry of Health" hade stoppats som huvudapotekare eftersom hon hade för få yrkesverksamma år som chefsfarmaceuf. Jag fick intervjua en annan chefsfarmaceut samma dag som medicinerna skulle anlända, hon började också jobba samma dag och det var väldigt bra. Nu har vi fått en del insuliner. Mycket stora mängder insulin är beställda (apotekaren är mycket bekymrad över om vi skall få stora mängder över som blir för gammalt) och vi har troligen inte kylskåp så det räcker. Tillfälligt har vi fått ta kylskåp uppifrån labbet. Detta går dock att lösa senare hoppas jag.
Labbet är nu på plats på bänkarna och metoderna skall förhoppningsvis vara validerade inom 10 dagar. Vi har kunnat köra hematologi och glukos igår. Tyvärr var interfacet koppat så att resultaten gick direkt ner till doktorn utan att först vara godkänt av labpersonalen. doktorn kunde sedan också ändra resultaten manuellt utan vidare. Inte, inte bra. Det har varit en hel del liknande allvarliga problem med datasystemet också men jag vill inte trötta ut er med detta. Datateknikerna jobbar hårt med att göra förändringar så att vi kan jobba med systemet och att lära ut till all personal.
Labpersonalen är mycket duktiga liksom för övrigt alla andra medarbetare.Även här har det tyvärr varit svårt att få fram beställningarna. Väldigt mycket dyra labreagens var beställt från början så vi har varit tvungna att minska mängderna efter protester från ministeriet. Vi kommer dock att ha tillräckligt och kommer t ex att köra GAD, c-peptid, insulin och d vitamin på alla patienter vilket ju är bra för klassifikation och forskning.
Ministeriet har tyvärr av oklar anledning stoppat externa kontrollprogram sedan 6 månader (proficiency tests). Vet inte varför och när det kommer igång igen.Tillfälligt får vi klara oss genom att jämföra med andra lab i närheten.
Provtagning. Ännu har vi inte fått provtagningsmaterial (rör, nålar, vacutainer osv), vi har därför fått låna en del material från närbelägna Shekh Khalifa Hospital. Det visade sig också när vi skulle ha första patienten att sköterskorna inte var tillåtna att ta prover utom i akutfall. Det var ju ett stort och oväntat bakslag och nu har vi tillfälligt fått använda en labtekniker till detta. Jag skall försöka anställa en "phlebotomist" nästa vecka. vi måste också ordna en person (porter) som springer med proverna upp till labbet.
Datasystemet. 'vi trodde nog alla att systemet var utprovat men självklara saker såsom medicinlista, recept osv fanns inte och vi måste därför göra en massa egna mallar och lägga in. Det finns inte heller någon självklar översyn eller summary som man kan skicka med en konsultremiss t ex. Det var också inlagt attt doktorn inte kunde skriva ut insuliner eller ändra doser. Detta var av oklar anledning bara diabetessköterskan som var tänkt att utföra detta. Något som troligen heller inte heller är lagligt här.
Som det nu är kan inte heller sköterskan eller de andra medlemmarna i teamet läsa vad doktorn skriver. Nåja, det löser sig nog med tiden. Det är ju alltid en del problem med datasystem och dr Yohannes säger att han redan börjar vänja sig och att det går mycket snabbare nu.
De olika doktorerna som jobbar här har ju också olika bakgrund och behov. Vi har varit tvungna att komma fram till någon kompromiss vad gäller inmatning av data för att tillfredställa alla. Tror det blir riktigt bra till slut i alla fall.
När jag kom ner fanns inga avtal eller överenskommelser finaliserade mellan sjukhuset och vår klinik. Vi har därför varit tvungna att formalisera en del saker. T ex hur vår fotspecialist skall kunna använda ortopedklinikens avdelning, hur vi skall kunna få akuthjälp från Sheikh Khalifa vid hjärtstillestånd (s.k blue code) och hur kontakterna med röntgenavdelningen skall ske. Dock är detta i stort sätt färdigt nu även om mr Hammad, sjukhuschefen ännu inte skrivit på.
Föreläsningar och information.
Samma dag som vi hade första patienten) hade vi föreläsningar i vårt auditorium för läkarna i regionen här. Jag inledde och pratade om diabeteshistoria, epidemiologi och prevalens och sedan informerade jag om vår klinik. Sedan hade vår fotspecialist Gary en mycket bra föreläsning följt av föreläsning av Sadiya, vår nutritionist.Vi hade ordnat så att dessa föreläsningar gav CME poäng (CME krävs annars kommer inga läkare).
Efter föreläsningarna serverade vi nyttig mat (subways). Jag tycker det gick bra. Alla föreläsningarna trycktes i färg av en sponsor. 'Vi har också gjort informations "leaflets" om kliniken som också tryckts snyggt i färg. Även dessa delades ut tillsammans med vår "referral form" som vi gjort nyligen. Initialt kan vi bara ta emot patienter med högt HbA1c, fotsår eller riktigt obesa som behöver intervention eller kirurgi, ananrs blir vi nog översvämmade av patienter (här är ju de flesta obesa och ca 25% har diabetes).
Vi vet ännu inte riktigt när den officiella invigningen blir. Ministern och sheiken måste tydligen kunna samtidigt. Förhoppningsvis den 14e juni.
Nu när patienterna har börjat komma skall vi försöka börja planera för forskningen, forskningslabbet och epidemiologiavdelningen också. Det kommer inte att bli brist på jobb hoppas jag. Nu skall jag i alla fall vila mig lite och kanske åker jag och tittar på kamelrace i morgon bitti.
En komplicerad struktur som en perfekt diabetesklinik byggs ju inte på en dag men med ett stort team som gör ständiga förbättringar varje dag gör man fantastiska framsteg på en vecka (vad säger du om det Bente?). Hur skall det då inte vara här om ett år? Jag är övertygad om att det kommer att bli mycket bra.
Må så gott alla
Hälsningar från Dubai och Ajman i förenade arabemiratet
Martin
fredag 21 maj 2010
Guld som glimmar
Idag är det fredag och jag har varit ledig liksom de flesta andra här i landet. De många expatriats, dvs icke UAE medborgarna, dominerar gatubilden totalt. Där jag bor, i Bur Dubai, bor väldigt många indier och småpojkarna och de vuxna spelar cricket på varje ledig yta. De sitter, ligger också och vilar på de smala gräsmattor som finns vid sidan av gatorna. I morgon lördag måste jag dock till jobbet igen. Fortfarande sker faktiskt en del ombyggnadsarbeten trots att vi skall ha den första patienten den 23e. Jag måste också kolla att vi faktiskt får någon medicin till vårt apotek och så skall vi ha en surrogatpatient och träna vårt flöde på. Vår filippinska sekreterare ställer upp säger hon. Det är "once in a lifetime" att få en sådan grundlig genomgång som hon kommer att få säger hon (blodtryck, BMI, fettmassa, EKG, alla prover, ögonbottenscreen mm). Den 23e skall vi också ha ett möte på kvällen för läkarna här i regionen och informera om vårt centra. Jag har förberett mig lite idag inför mitt föredrag. Det är dock redan tryckt och distribuerat. Det var en förutsättning för att läkarna som kommer på mötet skall få s.k CME poäng. Poäng av denna typ finns här, i USA och på många andra ställen i världen dock ännu inte i Sverige även om det har diskuterats vet jag, t ex inom svenska läkaresällskapet. För att få behålla sin specialitet krävs en viss mängd av vidareutbildning varje år, t ex i form av kurser och föreläsningar. Vi måste skicka in programmet och CV på föreläsarna till Ministry of Health som sedan bestämmer hur många CME poäng som delas ut. Den kurs i Diabetologi vi hade tidigare för några veckor sedan ganska många poäng till sköterskorna.
Nu på kvällen tog jag en abra (båttaxi) över Dubai creek för att titta på guldsoukerna i Deira. Guldsouken är den största i arabvärlden och hit kommer människor från hela världen för att köpa guld. Guldet sägs vara ganska billigt men man måst nog pruta tror jag. Jag har tagit en del bilder på en del av de mer spektakulära skyltfönstren. Hej för denna gång hälsar Martin. Må så gott alla där hemma och hör gärna av er.
söndag 16 maj 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)